En kopp varm choklad

Läs början av sagan

Ute snöade det. Snö, snö, snö. Vita flingor föll på mössan. Vita flingor föll på vantarna. Lillan stampade i snön. Stamp, stamp, stamp. Kinderna var röda som äpplen. Näsan var kall som en isbit. Fingertopparna pirrade. Tårna hade somnat. Nu var det dags att gå in. Hemma väntade något varmt. Något gott. Något helt underbart.

Inne i tamburen var det varmt. Luften luktade hus och te. Mössan av, vantarna av, stövlarna av. Pluff, pluff, pluff. Snö smälte på mattan i små blanka pölar. Mamma sa: 'Kom in, lilla vän.' Lillan gick på tå-tå-tå in i köket. Lampan lyste mjukt. Mjukt, mjukt, mjukt. Allt kändes lugnt. Allt kändes tryggt.

I köket stod en liten kastrull på spisen. Spisen viskade tyst. Pys, pys, pys. Mamma hällde i mjölk. Glugg, glugg, glugg. Mjölken blev varm och mjuk. Sedan kom kakaopulvret. Pluff, ett litet moln. Mamma rörde med skeden. Snurr, snurr, snurr. Kakaon blev brun som en björn. Den luktade så gott. Söt och varm och mjuk.

På bordet stod en liten kopp. Den var blå med vita prickar. Den var precis lagom liten. Lagom, lagom, lagom. Mamma hällde i den varma chokladen. Plopp, plopp, plopp. Sedan kom det allra bästa. En liten marshmallow. Liten, vit och rund. Den flöt på toppen som ett moln. Lillan log stort. Choklad med moln på! Ett helt eget moln.

Lillan satte sig på en stol med en mjuk kudde. Stolen kröp lite närmare bordet. Skrap, skrap, skrap. Koppen var liten och varm. Två små händer höll om den. Den ena handen, den andra handen. Värmen kröp in i fingrarna. Iskalla fingrar blev varma igen. Sakta, sakta, sakta. Det kittlade lite. Vad skönt det kändes. Skönt som en kram.

Lillan tittade ner i koppen. Där snurrade ångan i små rörelser. Snurr, snurr, snurr. Den steg upp som tunna trådar. Den dansade mot näsan. Pussa, sa ångan. Den var varm och söt. Den kittlade på nässpetsen. Marshmallowen guppade lite. Den var som en liten båt på en brun sjö. Hej, lilla båt. Vart ska du segla i kväll?

Marshmallowen började bli mjuk. Dess kanter blev runda och blanka. Sakta, sakta, sakta. Den smälte ner i chokladen. Den blev till ett vitt moln i mitten. Mjukt, mjukt, mjukt. Lillan tittade med stora ögon. Mamma satte sig bredvid. 'Den smälter,' viskade Lillan. 'Ja, lilla vän,' sa mamma och log. 'Det är så choklad blir riktigt god.'

Fortsätt sagan i Fabeligo, uppläst och illustrerad

Lyssna i appen