Apkungen och mangoträdet

Läs början av sagan

I en tid långt, långt borta, i de djupa skogarna längs den breda floden Ganges, levde åttiotusen apor. De hoppade från gren till gren i de höga träden, åt vildfrukter och bär, och sov i de mjuka trädtopparna under stjärnorna varje natt. De var glada och fria, och skogen var deras hem. Och deras kung hette Mahakapi, den store apkungen. Han var stor och stark, klok och snäll, och alla aporna i hela skogen älskade honom av hela sitt hjärta.

I skogen stod ett enda träd som var annorlunda än alla andra. Det var ett gammalt mangoträd, lika gammalt som berget självt. Stammen var tjock som fyra vuxna apor omfamnade den, och grenarna sträckte sig ut i alla riktningar, vida som ett paraply mot himlen. Om sommaren hängde trädet fullt med stora, tunga mangofrukter. De var gyllene och orange, söta som honung och doftande som de finaste blommorna, och aporna älskade dem över allt annat i hela skogen. Varje dag samlades de i trädet och åt och lekte och sjöng.

Men Mahakapi var vis, och han bar på en hemlig oro. Varje år, när frukterna mognade och hängde tunga och gyllene, kallade han sina apor till sig och talade allvarligt. 'Lyssna noga,' sa han. 'Vi måste plocka bort varenda mango som hänger över floden. Inte en enda får vi missa. Om en enda frukt faller i vattnet och flödar ner till staden där människorna bor, kommer deras kung att höra talas om detta underbara träd. Och om han hör talas om det, kommer han att vilja ha det.' Aporna lyssnade noga och höll med honom. De förstod att deras frihet berodde på detta.

Och varje sommar lydde aporna sin kung. De klättrade ut på varenda gren och plockade varje mango som lutade det minsta mot vattnet. De var noggranna och flitiga, och Mahakapi gick runt och kontrollerade att inget var kvar. I flera år gick allt bra. Men ett år, ett enda år, missade de en liten frukt. Den gömde sig inuti ett gammalt bo av kvistar och blad, högt uppe vid stammens topp, och ingen sett den. Stilla mognade den bakom boet, orange och doftande, tills den en blåsig natt lossnade och föll med ett mjukt plask ner i det svarta vattnet.

Fortsätt sagan i Fabeligo, uppläst och illustrerad

Lyssna i appen