Draken som smälte vårsnön

Högst uppe i bergen, där molnen ibland fastnar mellan topparna, ligger en dal som heter Stilladalen. Den är inte stor. Det finns sju hus med torvtak, en bro av grå sten, och en bäck som kröker sig som en silvertråd genom ängarna. Varje vinter blir det riktigt tyst i Stilladalen. Snön lägger sig som en tjock dunfilt över allting, och bäcken försvinner under isen. Och högst upp på berget, ovanför trädgränsen, sover någon. Något som byborna känner till men sällan talar högt om. En gammal, gammal drake.

I ett av de sju husen bodde en flicka som hette Liv. Hon var åtta år och hade en lugg som alltid hamnade snett. Hon visste mycket om bergen. Hon visste vilket håll vinden brukade komma ifrån. Hon visste var räven hade sitt gryt under en stor sten. Och hon visste, för att hennes mormor hade berättat det, att i slutet av varje vinter vaknade draken. Han vaknade bara en gång om året. Han vaknade när det blev dags för våren att börja. 'Hör efter,' sa mormor alltid. 'När du hör vattnet, då är han vaken.'

Det här året kom våren sent. Februari blev mars, och mars blev april, men snön bara låg där, hård och blå om kvällarna. Bäcken var fortfarande tyst under isen. Mormor lyssnade vid fönstret varje morgon och skakade lite på huvudet. 'Han är sen i år, draken,' sa hon. 'Kanske är han bara trött.' Liv satt på sin fönsterbänk och tittade upp mot toppen. Längst där uppe, där snön var som tjockast, kunde hon se en lång åsrygg. Den såg ut som ryggen på något stort som sov på sidan, täckt av ett vitt täcke. Det var draken, det visste hon.

På påsklördagens kväll bestämde Liv sig. Hon tog på sig sin tjocka stickade tröja, sina valkfilttofflor i ullsockorna, sin röda mössa och sin lilla ryggsäck. I ryggsäcken la hon en termos med varm honungsmjölk, en bit ostsmörgås, och ett stearinljus i ett glas. Hon skrev en lapp till mormor: 'Jag är tillbaka innan månen står över skorstenen. Liv.' Sedan smög hon ut i den kalla, klara kvällen. Stjärnorna stod redan tända. Snön knarrade under hennes stövlar, krasch-krasch-krasch, som färska kex.