Fripassageraren Lurv på långskeppet

Nere vid en liten hamn långt borta i Norge bodde en grå liten mus som hette Lurv. Han var inte större än en halv brödskorpa, och pälsen var mjuk som dimma. Lurv älskade hamnen. Han älskade lukten av tjära och saltat fiske, han älskade måsarnas skrik, och allra mest älskade han kvällarna när fiskarna gick hem och bryggorna blev tysta. Då tittade Lurv ut från sin spricka under den gamla bodväggen och drömde om allt han kunde tänkas hitta. En tappad ostbit. En glömd brödsmula. Eller, allra finast, ett äventyr som ingen annan mus i hela hamnen hade varit med om.

En kväll låg ett alldeles särskilt skepp förtöjt vid bryggan. Det var långt och smalt, med en hög sköld vid stäven och åror som vilade längs sidan. Lurv hade sett många båtar, men aldrig ett långskepp så här nära. Det doftade av nytt trä och våta segel, och vid masten låg en stor virad rep-rulle, mjuk och rund som en bädd. Lurv tassade närmare. Hjärtat slog snabbt under den lilla grå pälsen. Han hade aldrig varit på ett skepp förut.

Lurv klättrade uppför förtöjningstrossen så tyst han kunde. Tampen gungade lite under hans tassar, och han höll andan när han nådde däck. Där låg den stora rep-rullen, så mjuk att han nästan ville somna direkt. Han kröp ner mellan de tjocka varven, vände sig runt två gånger, och gjorde sig en liten kammare. 'Bara en titt,' tänkte Lurv. 'Bara en liten stund, sen springer jag hem.' Men ovanför honom började stjärnorna tändas, en efter en.

Lurv slumrade till. Han drömde om kex och om mössens långa korridorer under hamnens bryggor. Men plötsligt vaknade han av ett kraftigt skrik och en stor knyck. Skeppet rörde sig. Åror plaskade i vattnet, segeldukar smällde i vinden, och bjässestora steg dunkade fram och tillbaka över däck. Lurv tryckte sig längst ner i sitt rep-bo och vågade knappt andas. När han kikade upp genom en spricka mellan varven såg han hamnen glida bort, allt mindre, tills den försvann bakom en udde. Lurv hade aldrig sett hamnen från utsidan förut. Han visste inte om han skulle vara rädd eller förtrollad, och i magen kände han båda sakerna på en gång.